Arabella Golf Mallorca (Son Muntaner) – Test och betyg

Son Muntaner är den andra banan som byggdes på Arabella Golf. Banan är designad av den tyske banarkitekten Kurt Rossknecht och invigdes år 2001.

Son Muntaner är den bästa och mest utmanande banan av de tre banorna på Arabella Golf, med en längd på över 6300 meter från backtee. Banan sträcker sig över en ondulerad terräng, men det går fortfarande bra att gå banan. En elektisk golfvagn är en bra kompromiss för den som vill ha lite hjälp i backarna, speciellt efter något vinterregn när golfbilarna ibland kan vara förbjudna på fairways.

Under 2015 genomgick banan en omfattande renovering som bland annat ledde till en ny sträckning av hål fem och sex. Mycket bra för hål sex, men synd på det fina femte hålet. I samband med renoveringen byttes fairwaygräset ut till Bermuda Celebration, som första bana i Europa.

Klubbhuset ligger på banans högsta punkt, och första hålet går rakt nedför, ett dogleg höger. Alla kommer igång, kanske med undantag för den med kraftig slice som får hämta bollen på rangen. Inspelet är lite knepigare till en välbevakad green, och sätter tonen för vad som komma skall.

Följande två hål löper på varsin sida av en liten bäck, som växer till en damm intill tvåans green. Två rättframma men fina hål.

Det fjärde hålet är det bästa av de tidiga hålen. Ett rakt par fyra med gott om utrymme för ditt utslag, men med en ”barrance” (en djup sänka med branta väggar) som löper längs fairway i närheten av greenen gör att det krävs noggrann planering av ditt inspel.

Hål fem och sex är de hål som fått ny sträckning. Femman går nästan vinkelrätt mot den gamla sträckningen, och är nu ett mycket långt, nästan 200m par tre i uppförsbacke med skog till höger.

Hål sex är det andra nya hålet, ett dogleg höger i nedförsbacke med en ny sjö i doglegen. Mycket svårare än den gamla sträckningen.

Sjuan är en kort par tre till en green långt nedanför. Upplagt för lite prickskytte. Vackert, ett av de finare hålen på banan tillsammans med åttan, ett långt och svårt par fem, uppför till en välbevakad green. Index 1 är välförtjänt.

Nian är en fin, rättfram par fyra tillbaks till klubbhuset.

Sista nio är ännu lite svårare. Tian ser enkel ut, men en dold stenvägg löper tvärs över fairway, ungefär där din drive landar. Studera banguiden noggrannt för den syns knappt från tee.

Elvan är ännu ett onödigt långt par tre, men den här gången finns det iallafall några hyfsade landningsytor till höger om du missar greenen eller helt enkelt inte har tillräcklig precision i dina 200-metersslag för att träffa green.

Nästa noterbara hål är fjorton, med en green bevakad av en damm framför och ett litet vattenfall bakom. Här behöver mycket precision, speciellt när flaggan står långt till vänster.

Hål femton är det kanske svåraste hålet på banan. Ett halvblint utslag till ett smalt landningsområde, med ett halvblint andraslag, följt av ett mycket långt inspel till en liten, välbevakad green. För svårt för de flesta.

Nu vänder banan hemåt, med några fina hål. Inte alltför svårt, så länge du slår någorlunda långt och rakt. Har du en slice är det värre.

När du når klubbhuset är känslan att du verkligen har lyckats om du spelar på samma boll som du startade med. Det här är en svår bana, men med bra planering och en strategi anpassad till ditt handicap bör de flesta kunna spela den med framgång. Det gäller bara att inte drabbas av övermod och försöka för många svåra slag. Som Jack Nicklaus en gång sade: Om du har två slag att välja mellan, välj det enklare. Det gäller extra mycket på Son Muntaner.