Intervju med Hanno Kross om nya Annika-banan på Estonian Golf

Bo Sjosten Avatar
Bo Sjosten

Översatt av AI

Vi satte oss ner med klubbchefen Hanno Kross för att prata om den nya banan som Annika Sörenstam har ritat på Estonian Golf and Country Club.

F: Kan du berätta mer om Annika-banan och hela processen ni går igenom? Hur många år har ni arbetat med den nu?

Hanno: Vi började bygga 2024. Men faktiskt skrev jag kontraktet med Annika redan 2014, den 19 december. Så projektet har tagit lite tid. Det var olika saker: covid, och en av våra största ägare gick i konkurs inom byggbranschen, så då var det ganska svårt att hitta mer pengar. Nu i år kommer vi troligen att så alla hål. Så officiellt kan jag säga: sommaren 2028 öppnar den med 18 hål, men i juli eller augusti 2027 spelar vi troligen minst nio.

F: Och den gamla Stone Course, återanvänds den i designen eller försvinner den helt?

Hanno: Vi gräver upp den helt.

F: Hur kom ni först i kontakt med Annika?

Hanno: Vi satt vid just det här bordet med Jeremy från European Golf Design. Han hade en broschyr med femtio-någonting namn, Montgomerie och alla de andra. Vi bläddrade igenom den och tänkte: ”Annika, varför inte?” Det var idén. Sedan var hon på KPMG Golf Business Forum i Turkiet, 2012 tror jag. Så vi åkte dit och sa att vi ville träffa henne. När några ester dyker upp blir man förstås inte tagen på så stort allvar till en början. Men hon höll sin presentation, och hon hade precis fått barn, och bilden på hennes barn liknade min väldigt mycket, de var bara ungefär två månader ifrån varandra. Till en början var allt ganska reserverat, men när jag visade bilden på min son och bilder härifrån Estland sa hon: ”Åh, det ser ju precis ut som Sverige, där jag växte upp.” Så det började långsamt, och sedan började förtroendet växa. När vi hade betalat den första fakturan växte det därifrån.

F: Ville Annika göra det här av något särskilt skäl? Hon skulle förmodligen kunna få ett liknande kontrakt var som helst, varför välja att arbeta här?

Hanno: Det är en bra fråga, men jag tror inte att det stämmer att man kan göra det var som helst, konkurrensen är ganska hård. 2014 höll hon precis på att avsluta sin karriär. Det hade byggts väldigt många banor i Kina, ungefär 700, och de flesta designföretagen var där. Inget stort hände i Europa. I Turkiet hade hon ett kontrakt, men det blev aldrig av. Hon har banor i Kina, på Mission Hills, i Sydafrika och i Kanada, men ingenting i Europa.

F: Inte ens i Sverige? Hon har ingenting i Sverige?

Hanno: Nej. I Sverige byggs det inte många nya banor, det finns en nu, jag tror den norska, med en utbyggnad. Det är hård konkurrens; du är uppe mot Nicklaus och alla de företagen. Men vi gillade idén att ha något annorlunda. Och Sverige har, skulle jag säga, ungefär en halv miljon golfare. Marknadsföringsmässigt vet jag inte hur mycket Annika fortfarande ses som svensk …

F: Åh, i allra högsta grad. Hon är fortfarande mycket populär i Sverige.

Hanno: Hon har bott i USA länge.

F: Är hon lätt att arbeta med?

Hanno: Ja, absolut. Hon är ett äkta proffs. Hon är inte typen som säger ”åh, jag är en sådan där …”, hon är bra med människor och verkligen professionell. Sättet hon stod i en bunker, tittade på linjen och tänkte ”det här fungerar inte, vi måste höja det här lite”: hon är praktisk och engagerad. Det handlar inte bara om att sätta sitt namn på banan; hon har verkligen lagt ner tid här.

F: Och hur involverat är European Golf Design i projektet?

Hanno: Det är med European Golf Design vi har kontraktet, med Annika Sörenstam som signaturdesigner. Det är det vanliga upplägget hos European Golf Design: de har spelarna, namnen och signaturdesignen, men de gör ungefär 95 procent av arbetet.

F: Hur många gånger har Annika själv varit här?

Hanno: Jag har besökt henne två gånger i USA, och hon har varit här två gånger. I september i fjol gjorde hon några sista ändringar, sådant man fortfarande kan justera i det här skedet. Men det är Gary Johnston från European Golf Design som sätter Annikas vision på papper. Gary är här varje månad, och även förra gången ändrade han några små partier. Det kan vara idealiskt på papperet, men man måste se till naturen. De är konstnärer, sättet de tänker på och förstår golf är otroligt. Och Gary Johnston har stått för renoveringen av de två senaste Ryder Cup-banorna, så det är samma standard de vill föra hit. Men det här är ett öppnare område. Det blir två helt olika banor: den ena lite mer skogsbana, och den andra helt links, öppen parkmark.

F: Kommer ni att göra den linksaktig, med bunkrar i linksstil och sådant?

Hanno: Annika älskar links. Så det är det hon vill göra.

F: Ungefär hur mycket kostar det per hål, att designa eller bygga ett?

Hanno: Ungefär tio miljoner för hela projektet. Vilket faktiskt inte är dyrt. Jag tror att en ny bana kostade ungefär lika mycket för tio år sedan.

Den här artikeln av Bo Sjösten publicerades ursprungligen på engelska på vår systersajt Golf Travel Journal. Den har översatts av AI.