En helg på Mallorca

Översatt av AI

Ibland får till och med golfjournalister ha lite roligt.

Okej, vi har roligt för det mesta. Vi älskar våra jobb. Men att åka till Mallorca Press Cup är ännu roligare än vanligt. Det är fantastiskt.

Mallorca Press Cup arrangeras varje år av Golf Arabella, som består av tre underbara golfbanor, ett femstjärnigt Sheraton-hotell precis intill en av banorna, och kronjuvelen Castillo Son Vida Hotel, ett hotell med mer än fem stjärnor på toppen av kullen.

Att bo på Castillo Son Vida är en rofylld upplevelse. Allt man kan tänkas önska finns tillgängligt, men är ändå osynligt om allt man vill är att koppla av. Servicen är lika perfekt, men aldrig påträngande. Det är fem stjärnor hela vägen, med början i en flygplatstransfer i en BMW eller Mercedes av högsta modell. Du blir lika ompysslad under hela vistelsen. Allt är helt enkelt perfekt.

Förutom den förstklassiga servicen och den underbara golfen är det speciella med Press Cup att man träffar kolleger från hela Europa. I år var det 30 golfjournalister från 10 olika länder som gjorde upp i vänskaplig tävlan, följt av mat (få mig inte att börja prata om maten, fantastisk) och några öl i klubbhuset. Det är det perfekta tillfället att utbyta intryck från banorna vi alla har spelat under året som gått sedan vi senast sågs. Man får höra vad som är bra, dåligt och fantastiskt. Allt förhoppningsvis till nytta för våra läsare i de olika golftidningarna runt om i Europa. Det är verkligen en vinn-vinn-situation. Vi journalister får ha lite roligt, och samtidigt utbyter vi information så att ni, golfare runt om i Europa, kan få aktuella råd om var man hittar golf med mest valuta för pengarna och slipper nitarna.

På tal om valuta för pengarna så är det verkligen prisvärt att bo och spela på Golf Arabella. Eftersom de två hotellen och de tre banorna ägs av samma företag kan man hitta några fantastiska paket. Det är en ganska exklusiv produkt, men kommer man vid rätt tid på året får man utmärkt valuta för pengarna. Med två femstjärniga hotell och tre golfbanor blir man inte uttråkad. Och om man mot all förmodan behöver mer är Palma bara en kort taxiresa bort.

De tre golfbanorna är ganska olika till sin karaktär och ger utmaningar för golfare på alla nivåer.

Den äldsta av de tre banorna är Golf Son Vida, som öppnade redan 1964 som den allra första banan på ön. Banan har en klassisk layout, med smala fairways inbäddade i gammal skog på de första tolv hålen. Banan är inte särskilt lång, och att slå rakt är mycket viktigare än att slå långt. Försöker du imponera på dina spelpartner med långa drives kommer du oftast att ångra dig.

På hål 13 öppnar banan upp sig, och man får fina vyer över Sheraton Arabella och även över det splitternya klubbhuset. Det senare är en rejäl förbättring jämfört med det gamla klubbhuset, som revs förra året. Nu kan man njuta av en god, sen lunch med utsikt över 18:e hålet, ganska nöjd över att det är dina vänner och inte du som kämpar där ute på det ganska knepiga avslutningshålet.

Den andra banan som byggdes på Arabella är Son Muntaner. Det är klart den bästa och mest utmanande banan av de tre. Här måste du vara lång och rak från tee om du vill göra en bra score. Men är du mellanhandicappare finns det gott om alternativa vägar, så länge du spelar inom dina begränsningar. Försöker du med för många ”hjälteslag” hamnar du i trubbel.

Banan börjar med ett fint par 4 med dogleg höger i nedförsbacke. Alla utom den värsta slicern bör klara sig bra. Men inspelet är knepigare, med vatten som vaktar greenen. Och vatten är i spel på de fyra första hålen.

Hål fem och sex har nyligen fått en helt ny sträckning. Det tidigare ganska lätta par 3-hålet fem är nu en lång utmaning i uppförsbacke. Jag saknar det gamla hålet, och jag saknar utslaget från en mycket upphöjd tee på det gamla sjätte hålet. Men banan är förmodligen en större utmaning för proffsen nu.

Efter att man återvänt till klubbhuset på nian är tian ett enkelt par 4. Elvan är ännu ett långt par 3, men med gott om plats till höger för den som vill lägga upp.

Den verkliga utmaningen på andra nio börjar på 15:e hålet, ett par 5 där det är svårt att nå greenen på tre slag, till och med för mig med hcp 9. Sexton är ett par 4 där det är lika svårt att nå greenen på två. Sjutton och arton är lättare, så länge du håller bollen i spel, för det väntar problem om du hamnar utanför fairway.

Klubbhuset på Son Muntaner har ett underbart läge, med en solig terrass med utsikt över greenerna på nian och artonde. Du gör klokt i att tillbringa resten av eftermiddagen här. Det gjorde vi.

Den tredje banan, Son Quint, är den nyaste och lättaste av de tre. Här är fairways bredare och hålen lite kortare. Vem som helst kan njuta av den här banan, men den kan ändå utmana den bättre spelaren från backtee. Det är också lite mindre folk här, så är du morgonpigg och spelar två och två kan du gå runt banan och ändå hinna tillbaka till hotellet för en sen frukost.

Så hur gick det för oss? Vi kom på tredje plats i tävlingen, så helt okej så här tidigt på säsongen. Och som jag sa tidigare var det en vänskaplig tävling utan andra priser än äran.

Det verkliga priset var att bli inbjuden att delta i detta underbara evenemang.

Ett mycket speciellt tack till Christine Crespo för att hon organiserade evenemanget.

Den här artikeln av Bo Sjösten publicerades ursprungligen på engelska på vår systersajt Golf Travel Journal. Den har översatts av AI.