Golf i Irland

Jag sitter i ett flygplan och tittar ut genom fönstret. Och jag tänker: Här är så sagolikt vackert och skönt grönt och jag förstår äntligen varför irländarna påstår att det finns tusen nyanser av grönt. Det GÖR det men man måste helt enkelt se ”Den gröna ön”, Irland, för att förstå.

Man kan säga att Irland är ett land där folkmusik, smattrande riverdance och skummande öl ger befolkningen dess karaktär. Och det är sant att människan bör komma i centrum när ett land ska beskrivas. Ändå är det landskapet, den helt betagande landsbygden, som ger starkast avtryck i mitt minne när planet tillbaka till Sverige lyft från Dublins flygplats.

De grönskande fälten och de djupgröna skogspartierna där nere på marken sträcker sig ända ut till de milsvida sandstränderna där Atlantens vågor skummar in.

Det är inte så konstigt att golfen just här har fått ett av sina starkaste fästen i världen. Över 400 banor ryms i republiken Irland, en ö-stat som till ytan inte är större än Götaland. Här finns mer än var tredje linksbana i världen plus ett antal av klotets bästa parkbanor. Landets fyra och en halv miljon invånare har alltså en rejäl möjlighet att få sitt lystmäte på golf.

Hit har några av de bästa golfspelarna genom tiderna sökt sig för att som golfarkitekter få rita de mest fantastiska golfanläggningar man kan tänka sig. Och då menar jag i jämförelse med ”undren” i exempelvis Kina, USA eller arabvärlden.  Bland dem finns Jack Nicklaus, Arnold Palmer, Greg Norman, Bernhard Langer, Nick Faldo och golfarkitekter som Robert Trent Jones och Peter McEvoy.

Men störst av dem alla var Eddie Hacket som dog 1996, 86 år gammal. Han var infödd irländare och hann rita över hundra banor innan han lade ned pennan. Bland de mest berömda av hans banor är Connemara, Carne, Dooks och Donegal.

Utvecklingen av golfen har skett i skuggan av en dramatisk politisk utveckling. Det var först 1949 som Irland blev en självständig stat efter hundratals år av brittisk övermakt. Landet utvecklades till en producent av högteknologi vilket i sin tur bidrog till att Irland drogs in i den våldsamma internationella finanskrisen 2008. Både EU och Internationella valutafonden IMF gav stora krislån till landet som fortfarande i dag arbetar hårt för att ta sig ur det ekonomiska strupgreppet.

Men intäkterna från turismen växer stadigt, inte minst tack vare golfen. Irland gynnas av Golfströmmens milda klimat som ger ljumma vintrar och ganska svala somrar. Regnet strilar ofta ner och det är sällan man får uppleva en helt molnfri dag här. Å andra sidan drar regnvädren snabbt förbi med hjälp av svepande havsvindar.

Det är alltså ett väder som de flesta golfare är ganska nöjda med. Man kan ju inte få allt…

En bra utgångspunkt för en golfresa hit är förstås huvudstaden Dublin. Inom någon halvtimmes bilfärd från centrum finns ett 60-tal banor att välja bland. Det handlar om allt från mästerskapsbanor vid Irländska sjöns sandstränder till parkbanor med fantastiska vyer över Dublinbergen.

Får ni tid över så ta några kvällsrundor i Dublin. Det går utmärkt att promenera i centrum – restauranger och barer med livemusik likaväl som singalong i traditionell stil – ligger tätt, tätt.

Och tröttnar man på Dublin så är det snabbt gjort att förflytta sig till någon av de övriga delarna av Irland där fler golfbanor finns att upptäcka. I sydöst finns exempelvis världsberömda Mount Julie, St Helen´s Bay, Bunclody och Mount Wolseley. Jag nämner särskilt sydöstra Irland eftersom landsdelen skryter med att vara det solsäkraste området i landet. Ett slags Irlands svar på värmlänningarnas övertygelse om ”sola i Karlsta”.

Men varhelst man gör ett nedslag i Irland så är det alltså väldigt nära till bra banor. Och till små genomtrevliga byar där det går bra att övernatta med bed and breakfast. Kanske kan man då välja Limerick i väster, byn som ligger inbäddad bland slott och stora parkliknande trädområden. 
Limerick gav namn åt versformen limerick som består av fem rader och brukar vara lite vågad. Hasse Alfredson var en hejare på limerickar. Här är en av hans bästa:

Det var en ung flicka från Gränna
som sin stjärtmuskel så kunde spänna
att hon i sitt hål
kunde strypa en ål
och till och med vässa en penna.

Gränna ligger visserligen inte i Irland men har en hygglig golfbana i alla fall. Något att tänka på när ni sitter på puben i golfens förlovade land och tar en after golf-öl, kanske diktandes en alldeles egen limerick. Om Irland.